Denna inbegriper bland ovrigt kosmetika- sam skonhetsbranchen, reklambranchen, medieindustrin samt porrbranchen saso samtliga omsatter miljarder via att sexualisera sam kommersialisera den kvinnliga kroppen. Sjalva iden om sexighet bygger pa konsumtion. ”Den sexuella dragningskraften”, skriver Illouz, ”skapas performativt vi konsumtionsobjekt och konsumtionsbeteenden, vilket astadkomme den till ett ekonomiskt foreteelse: genom spor, trender, smink, medicinska sam farmaceutiska produkter forvandlar saken dar kroppen at ett yta saso befinner si amnad att konsumeras visuellt sasom ett objekt sasom definieras av sin formaga att pakalla sexuellt begar”. Sexighet gar tillsammans andra glosa icke att dela fran konsumtion. Konsumtionssfaren ar ino sin flax kraftfull erotiserad – tank enbart kungen allihopa produkter saso marknadsfors med bilder kungen nakna kvinnokroppar.
Illouz skyndar fram, vilket skanke nago spektakular bredd
Illouz later sin analys bruten saken dar skopiska kapitalismen tangera Marx analys bruten varuformen samt arbetet som vardeskapande forlopp ino Kapitalets ett forbindelse. Utnyttjandet bruten den sexualiserade kvinnokroppen inom saken dar skopiska kapitalismen beskrivs som ett expolateringsforhallande inom Marx bemarkelse, darbort hanar sam kvinn omfatta tva antagonistiska klasser samt mannen extraherar varde uta kvinnornas kroppar i liknelse tillsammans kapitalistens extraherande fran varde utav arbetarens lekame. Har driver Illouz sitt tankegan pro langt. Relationen emellan konen ager sa vitt mi begriper ett helt annan dynamik annu saken da emellan arbetstagare sam kapitalist, skada eftersom Illouz icke forklarar sin synonym narmare befinner sig det tufft att veta hurda nodvandig saken da befinner si forut hennes resonemang.
Det har kan verk saso en randanmarking skad speglar e storre dilemma tillsamman boken, allts dess spretighet
praglade av den tillfalliga forbindelsens sam konsumtionens logik. Detta styrks utav dom manniskor som intervjuas, andock dessa forefaller inte befinna ekonomiskt avhangi sina partners sam ager inga alternativt vuxna barn.
Det finns ytterligare bekymmer och oklarheter tillsamman Illouz resonemang. Inom boken forekommer insprangda intervjuer sasom forfattaren genomfort i ett rad storstader med karla sam kvinns ino skilda aldrar. Dessa personer befinner sig icke, sasom ino eftersom utfor karlek smarta endast straighta, a andra sidan ar samtliga akademiker, chefer alternativt likvardi sam omfatta ett otvetydigt urbant medelklasskikt. Det har befinner sig ett fran bokens stora brister, inte enbart ur en representationsperspektiv – all grupper behover ej inkluderas i analysen stav att handla saken dar giltig – skad inom dett fallet gor ointresset forut arbetarklassen och rurala miljoer att Illouz teser blir mindre vederhaftiga.
Nago bruten hennes huvudpoanger ar att dagens relationer blivit alltsamman mer flyktiga, praglade bruten saken da tillfalliga forbindelsens samt konsumtionens foljdriktighet. Detta styrks bruten do personer som intervjuas, skada dessa forefaller ej finnas ekonomiskt avhangig forsvinna partners sam ager inga alternativ vuxna barn. Flera bruten dom sasom intervjuas ger formulering sta vikten fran erotis frihet samt autonomi, en standpunkt saso Illouz menar praglar samhallet i grandios.
Skad befinner sig dessa ideal lika starka sam viktiga inom arbetarklassen, darbort det ekonomiska beroendet itu partnern mycket befinner si stort? Hur ser det ut for saken da sasom bris ekonomiska forutsattningar att avsluta op fran nago samband? Praglas relationerna inom arbetarklassen bruten e storre matt itu forutsagbarhet sam livslangd alternativ befinner sig dom tvartom fortfarand mer osakra i nago spegling fran prekariseringen itu arbetslivet som ju drabbat arbetarklassen hardast? Ser karlekslivets forutsattningar och dilemma identisk ut villig landsbyden sasom ino storstaden eller paverkas dom exempelvi itu avflyttning alternativ do begransade mojligheterna mot anonymitet?
Hon visar hur kapitalismen trangt in i ”den privata sfaren” sam hur dess logik darmed strukturerar icke bara vara yttre inte med ocksa invarte midja.
Sjalv har inga svar gallande de fragorna skada det befinner si overraskande att Illouz avstar fran att ens kanna dem. Det ar oklart om hon avse att sexualmoralen samt synen villig karlek och parforhallanden befinner si densamma oavsett klassposition. Parallellt med det skifte Illouz beskriver finns likasa en inom boken okommenterad fart i omvan riktning: ett varnande utav hemmet, familjen och aktenskapet dessutom bland unga persone. Kvinnliga bloggare tillsamman skarp pa klassiska husmorssysslor sasom matlagning och heminredning age hundratusentals lasare och konservativa politiska rorelser age som familjar mobiliserat runtom fragor forsavit konsroller, homofobi samt familjevarderingar i Europa samt varlden findmate recensioner do senaste decennierna.